Lose-lose situation

Hatar livet. Rädd för döden.

Förälskad?

Humorn. Ögonen. Händerna. Övertygelsen. Rumpan. Saldot på bankkontot. Förmågan att lysa upp ett rum, vilket som helst, var som helst, när som helst.

Vad är det som gör oss förälskade? Kan en fullblodshumanist bli kär i en bigott pingstvän? Kan en jämställdhetskämpe bli förälskad i en stockkonservativ? Om nej, varför inte? Om ja, hur då? Svar till ”En som alltid undrat men aldrig haft anledning att fråga”.

Turkos tisdag

Ricardo Tubbs till häst på en karibisk ö med en ljusögd, mörkhyad skönhet bakom sig. Kameran snurrar runt dem på en strand, fjäderlätt åttiotalspop på ljudspåret. Han masserar henne på en veranda. Hon säger ”yeah”. De skrattar. Sedan svettas de tillsammans i sängen. De nojsar i en älskog som aldrig tycks ta slut. Det är precis så naivt som man kan önska att det verkliga livet skulle vara. Sedan vaknar Tubbs morgonen därpå, allvarlig. Calderones kusin är på väg till ön. Trubbel. Det är Miami Vice. Det är turkost. Det är allt och ingenting av vad jag önskar av livet en tisdag i juli år 2008.

Rödljus

Här kommer jag som aldrig stannar.
Röda ögon glider över gatan.